Skillnaden mellan sanering, rivning och renovering – vem gör vad och när?

När det gäller förbättringar av fastigheter finns det olika tillvägagångssätt beroende på projektets omfattning och syfte. Sanering, rivning och renovering är tre distinkta processer som ofta förväxlas med varandra, men som kräver olika kompetenser och utförs under olika omständigheter.

Sanering utförs när du behöver avlägsna skadliga ämnen som mögel, asbest eller kemikalier, medan rivning handlar om att ta bort hela eller delar av en byggnad, och renovering syftar till att återställa eller förbättra befintliga strukturer utan att nödvändigtvis riva dem. Det är viktigt att förstå skillnaderna för att kunna anlita rätt expertis för ditt projekt.

Dessa olika arbetsprocesser kräver olika typer av specialister och följer olika regelverk. Att känna till vem som gör vad och när dessa olika tjänster behövs kan hjälpa dig att spara både tid och pengar i ditt byggprojekt.

Definition av sanering, rivning och renovering

Dessa tre begrepp inom byggbranschen representerar olika nivåer av åtgärder för att förbättra eller förändra fastigheter. De skiljer sig åt i omfattning, syfte och utförande, vilket är viktigt att förstå innan du påbörjar ett byggprojekt.

Vad innebär sanering?

Sanering handlar om att rengöra och eliminera skadliga ämnen eller föroreningar från en byggnad eller ett område. Detta kan omfatta allt från mögel och fuktskador till asbest, PCB eller andra miljögifter.

Vid sanering arbetar utbildade specialister med skyddsutrustning för att säkerställa att de skadliga ämnena avlägsnas på ett säkert sätt. Det är ett noggrant arbete som måste följa strikta säkerhetsföreskrifter.

En professionell sanering utförs ofta i tre steg: identifiering av problemet, avlägsnande av de skadliga ämnena och slutligen återställande av området till ett säkert skick.

Vanliga typer av sanering:

• Asbest- och PCB-sanering
• Mögel- och fuktsanering
• Skadedjurssanering
• Marksanering

Vad innebär rivning?

Rivning är processen där hela eller delar av en byggnad tas bort. Detta kan vara allt från selektiv rivning av enstaka väggar till total demolering av hela strukturer.

Du behöver ofta rivningstillstånd från kommunen innan arbetet påbörjas, särskilt för större projekt. Rivning kräver specialkunskap och rätt utrustning för att utföras säkert.

Modern rivning handlar allt mer om selektiv demontering där material separeras för återvinning eller återanvändning. Detta är både miljövänligare och ofta mer kostnadseffektivt.

Olika rivningsmetoder används beroende på projektets omfattning:

1. Manuell rivning (för mindre, selektiva arbeten)
2. Maskinell rivning (för större strukturer)
3. Sprängning (för mycket stora byggnader)

Vad innebär renovering?

Renovering avser uppgradering eller återställande av en byggnad eller del av en byggnad till ett bättre skick. Till skillnad från rivning bevaras grundstrukturen medan förbättringar görs.

Du kan välja mellan olika nivåer av renovering: lätt renovering (ytskikt), medelrenovering (inklusive vissa installationer) eller totalrenovering (nästan allt utom stomme förnyas).

Renoveringsarbeten omfattar ofta flera olika hantverkare och specialister som samarbetar. För större projekt behöver du ofta en byggledare eller projektledare.

Typiska renoveringsområden:

• Köks- och badrumsrenovering
• Fasad- och takarbeten
• Golvbyte och målningsarbeten
• Installation av nya system (el, VVS, ventilation)

Renovering kan kombineras med tillbyggnad eller ombyggnad för att anpassa fastigheten till nya behov eller funktioner.

Syftet med sanering, rivning och renovering

Fastighetsåtgärder har olika syften beroende på byggnadens skick, ekonomiska överväganden och framtida användning. Varje metod fyller en specifik funktion och tillämpas under olika omständigheter för att uppnå önskat resultat.

När behövs sanering?

Sanering blir nödvändig när byggnaden innehåller skadliga ämnen som utgör en hälsorisk. Du behöver genomföra sanering vid förekomst av mögel, asbest, PCB eller andra miljöfarliga ämnen som kan orsaka sjukdomar eller allergier.

Efter vattenskador är sanering ofta ett kritiskt första steg för att förhindra mögelbildning. Saneringen måste utföras av certifierade specialister med rätt skyddsutrustning och kunskap om hantering av farliga material.

Fastigheter byggda före 1970-talet innehåller ofta byggnadsmaterial som idag klassas som hälsovådliga. Vid renovering av äldre byggnader bör du alltid överväga en professionell inspektion först.

Hälsoskyddsmyndigheter kan kräva sanering om en fastighet bedöms utgöra en risk för människors hälsa. Detta gäller särskilt vid upptäckt av skadliga ämnen i bostäder, skolor eller arbetsplatser.

När är rivning aktuellt?

Rivning blir aktuellt när byggnadens skick är så dåligt att renovering inte är ekonomiskt försvarbart. Beräkna kostnaden för omfattande renovering i relation till värdet på fastigheten efter åtgärd – ibland är rivning och nybyggnation mer kostnadseffektivt.

Vid allvarliga strukturella problem som sättningar i grunden, omfattande röta i bärande konstruktioner eller andra säkerhetsrisker kan rivning vara det enda säkra alternativet. Byggnader som drabbats av brand eller översvämning kan också behöva rivas.

Förändrade markanvändningsbehov kan motivera rivning. Om fastigheten inte längre uppfyller moderna krav på energieffektivitet, tillgänglighet eller användbarhet kan rivning följt av nybyggnation vara bästa lösningen.

Vid rivning krävs noggrann planering för hantering av byggavfall. Materialseparering för återvinning är idag standard och du behöver tillstånd från kommunen innan arbetet påbörjas.

När är renovering lämplig?

Renovering passar bäst när byggnadens grundstruktur är solid men ytskikt och installationer behöver förnyas. Du kan välja renovering när fastighetens grundläggande konstruktion är i gott skick men den behöver moderniseras för att möta dagens standarder.

För kulturhistoriskt värdefulla byggnader är varsam renovering ofta det enda alternativet. Bevarandevärda detaljer och ursprunglig karaktär kan behållas samtidigt som byggnaden anpassas till moderna behov.

Renovering är ekonomiskt fördelaktigt när kostnaderna understiger nybyggnation. Genom att behålla grundstommen kan du spara betydande summor jämfört med att riva och bygga nytt.

Energieffektivisering är ett vanligt renoveringssyfte. Du kan uppgradera isolering, fönster, värmesystem och ventilation för att sänka driftkostnader och minska miljöpåverkan.

Vid mindre skador eller specifika problem som läckande tak eller föråldrade rörinstallationer är riktad renovering mer lämplig än omfattande åtgärder.

Processen för sanering

Sanering är en strukturerad och specialiserad process som kräver noggrannhet och expertis för att avlägsna farliga ämnen från en byggnad eller miljö. Denna process följer tydliga riktlinjer och utförs av kvalificerade specialister för att säkerställa både säkerhet och effektivitet.

Steg-för-steg vid sanering

Processen börjar alltid med en grundlig inspektion där experter identifierar och kartlägger omfattningen av kontamineringen. Detta är avgörande för att utveckla en lämplig saneringsplan. Efter inspektionen upprättas en detaljerad åtgärdsplan som beskriver metoder, tidslinje och säkerhetsåtgärder.

Innan själva saneringen påbörjas måste området isoleras för att förhindra spridning av farliga ämnen. Specialteam installerar barriärer, luftfilter och undertryckssystem där det behövs.

Saneringsarbetet genomförs sedan systematiskt enligt planen, där specialiserade tekniker och verktyg används för att ta bort eller neutralisera föroreningarna. Detta kan innefatta:

• Mekanisk borttagning av material
• Kemisk neutralisering
• Avancerad rengöring av ytor
• Filtrering av luft och vatten

Efter genomförd sanering utförs noggranna tester för att verifiera att alla föroreningar har avlägsnats och att miljön är säker.

Vanliga typer av sanering

Asbestsanering är en av de vanligaste och mest reglerade formerna. Den kräver särskild behörighet och följer strikta säkerhetsprotokoll för att förhindra exponering för asbestfibrer. Särskilda skyddsdräkter och andningsskydd är obligatoriska.

Mögelsanering blir allt vanligare i svenska hem. Processen involverar identifiering av fuktkällan, borttagning av angripet material och förebyggande åtgärder för att förhindra återkomst.

Vid PCB-sanering avlägsnas detta giftiga ämne från äldre byggnader, främst från fogar och målarfärg. Detta kräver specialutrustning och noggrann avfallshantering.

Vattenskador kräver snabb torkning och sanering för att förhindra mögelbildning. Moderna metoder använder avfuktare och värmekameror för att spåra fukt i dolda utrymmen.

Vem utför sanering?

Saneringsarbeten utförs av specialutbildade tekniker från certifierade saneringsföretag. För vissa typer av sanering, som asbest och PCB, krävs särskild behörighet och certifiering enligt svensk lagstiftning.

Du bör alltid anlita företag med dokumenterad erfarenhet inom den specifika typen av sanering du behöver. Be om referenser och kontrollera deras behörigheter innan du anlitar dem.

Försäkringsbolag har ofta avtal med godkända saneringsfirmor. Om saneringen täcks av din försäkring kan det vara fördelaktigt att använda deras rekommenderade leverantörer.

För omfattande saneringsarbeten kan även miljökonsulter behöva involveras för att övervaka processen och säkerställa att arbetet uppfyller miljökraven.

Processen för rivning

Rivning är en komplex process som kräver noggrann planering, rätt expertis och efterlevnad av strikta säkerhetsföreskrifter. Den innefattar olika metoder beroende på byggnadens typ och omgivning, samt ansvarsfördelning mellan flera parter.

Hur går rivning till?

En rivningsprocess börjar alltid med en grundlig inspektion och planering. Först genomförs en miljöinventering där farliga material som asbest, PCB och bly identifieras och hanteras separat.

Därefter upprättas en detaljerad rivningsplan där logistiken planeras, inklusive avfallshantering och eventuella tillstånd från myndigheter. Denna plan måste godkännas innan arbetet kan påbörjas.

Avspärrningar och skyddsåtgärder sätts upp runt arbetsplatsen för att garantera säkerheten. Vatten- och elledningar kopplas bort och säkras av behöriga tekniker.

Rivningen sker oftast i omvänd ordning mot hur byggnaden uppfördes – från tak till grund. Detta möjliggör en kontrollerad nedmontering där material kan sorteras effektivt.

Olika metoder inom rivning

Selektiv rivning innebär att byggnaden demonteras bit för bit. Denna metod möjliggör bättre återvinning och är vanlig vid partiella rivningar. Material sorteras direkt på plats vilket minskar miljöpåverkan.

Maskinell rivning använder tunga maskiner som grävmaskiner med hydrauliska verktyg. Denna metod är snabbare men genererar mer blandat avfall och damm. Den används ofta för större byggnader där tid är en viktig faktor.

Sprängning tillämpas när byggnader är mycket höga eller när konventionella metoder är opraktiska. Detta kräver specialistkompetens och noggrann evakuering av omgivningen.

Rivningsrobotar används allt mer för precisa rivningsarbeten, särskilt inomhus eller på svåråtkomliga platser. De kan fjärrstyras och minskar risken för arbetsskador.

Vem ansvarar för rivning?

Fastighetsägaren bär det yttersta ansvaret för rivningen och måste säkerställa att alla lagkrav följs. Du som ägare måste ansöka om rivningslov från kommunen innan arbetet påbörjas.

En certifierad kontrollansvarig (KA) ska utses för att övervaka att rivningen följer gällande regler och den godkända rivningsplanen. Vid komplexa projekt krävs även en kvalitetsansvarig.

Rivningsentreprenören utför det praktiska arbetet och måste ha dokumenterad kompetens inom området. De ansvarar för arbetsmiljön och att hantera avfall enligt miljöbalken.

Kommunens byggnadsnämnd har tillsynsansvar och kan stoppa rivningsarbeten som inte följer föreskrifterna. De genomför också slutbesiktning efter avslutad rivning.

Processen för renovering

Renoveringsprocessen följer ett tydligt förlopp från idé till färdigt resultat. Med rätt planering, kännedom om populära renoveringstyper och förståelse för vilka yrkesgrupper som krävs kan du genomföra ditt projekt effektivt.

Renoveringsplanering och förberedelser

Innan du påbörjar ett renoveringsprojekt är en grundlig planering avgörande. Börja med att fastställa tydliga mål och en realistisk budget för projektet. En detaljerad tidsplan hjälper dig att koordinera olika arbetsmoment och yrkesgrupper.

Inventera också vilka tillstånd som krävs. För större renoveringar behöver du oftast bygglov, medan mindre åtgärder kan kräva en bygganmälan till kommunen. Bor du i bostadsrätt behöver du dessutom styrelsens godkännande.

Anlita en besiktningsman som kan upptäcka dolda fel innan arbetet påbörjas. Detta kan spara tid och pengar genom att identifiera potentiella problem som fukt, mögelangrepp eller konstruktionsbrister.

Upprätta tydliga avtal med entreprenörer där arbetsomfattning, material, kostnader och tidsramar framgår. Be om referenser och säkerställ att de har rätt certifieringar och försäkringar.

Populära renoveringstyper

Köksrenovering är en av de vanligaste typerna och kan omfatta allt från byte av luckor till total ombyggnad. En välplanerad köksrenovering höjer både bostadens värde och funktionalitet.

Badrumsrenoveringar kräver särskild kompetens på grund av fuktproblematik. Arbetet måste utföras enligt gällande branschregler för att undvika vattenskador. Ett nytt badrum kan ha en livslängd på 20-30 år vid korrekt utförande.

Energieffektiviserande åtgärder blir allt populärare:

• Tilläggsisolering av vind och fasad
• Fönsterbyte till energieffektiva alternativ
• Installation av energisnåla uppvärmningssystem

Planlösningsändringar kan skapa öppnare och ljusare ytor. Tänk dock på att bärande väggar kräver konstruktionsberäkningar och särskilda tillstånd.

Yrkesgrupper inom renovering

En byggprojektledare samordnar hela renoveringsprocessen och fungerar som din kontaktperson. För större projekt är denna roll ovärderlig för att säkerställa att arbetet flyter enligt plan.

Snickare utför det mesta av träarbetet, från montering av kök till byggnation av väggar och innertak. En erfaren snickare kan även hantera fönsterbyten och golvläggning med hög precision.

VVS-installatörer ansvarar för rördragningar, installation av sanitetsporslin och värmesystem. Deras arbete måste följa strikta branschregler och är särskilt viktigt i våtutrymmen.

Elektriker säkerställer att elinstallationer utförs säkert och enligt gällande regelverk. Alla elarbeten ska dokumenteras med en färdiganmälan och utföras av behörig personal.

Målare och plattsättare ger slutfinish till projektet. En skicklig plattsättare är avgörande för ett funktionellt och vackert badrum, medan målare skapar den visuella upplevelsen i hela hemmet.

Skillnader mellan sanering, rivning och renovering i praktiken

Sanering, rivning och renovering skiljer sig åt både i arbetsmoment, regelverk och hantering av risker. Dessa skillnader påverkar direkt vilken typ av professionell hjälp du behöver anlita för ditt projekt.

Jämförelse av arbetsmoment

Sanering fokuserar på att avlägsna skadliga ämnen och återställa en hälsosam miljö. Typiska moment inkluderar mögelsanering, asbestsanering och hantering av föroreningar som kräver specialutrustning och skyddskläder.

Rivning handlar om nedmontering eller borttagning av byggnadsdelar eller hela strukturer. Arbetet kan vara selektivt, där endast utvalda delar tas bort, eller fullständigt där hela byggnaden jämnas med marken.

Renovering omfattar förnyelse och upprustning av befintliga strukturer. Arbetsmomenten kan inkludera:

• Ytskiktsrenovering (målning, tapetsering)
• Badrumsrenovering (kakling, VVS-arbete)
• Köksrenovering (skåpmontering, bänkskivor)
• Golvläggning (parkettläggning, klinker)

Ett projekt innehåller ofta en kombination av dessa arbetsmoment, särskilt vid större ombyggnationer.

Olika krav och regler

Sanering regleras av miljöbalken och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Du måste anlita certifierade saneringsföretag för farliga ämnen som asbest, där särskilda tillstånd krävs.

Rivningsarbeten kräver oftast rivningslov eller rivningsanmälan till kommunen. Även avfallshanteringen regleras strikt med krav på materialsortering och dokumentation.

För renovering behövs sällan bygglov för inre förändringar, men vid bärande konstruktioner eller ändrad planlösning krävs bygglov. Våtrumsrenovering måste följa branschregler som GVK och BBV.

Viktiga myndigheter att känna till:

• Boverket
• Arbetsmiljöverket
• Kommunens byggnadsnämnd
• Naturvårdsverket

Skillnader i riskhantering

Sanering medför hälsorisker kopplade till farliga ämnen. Asbestsanering kräver trycktestade slussystem, undertryck och specialfiltrering för att förhindra spridning. Företag måste följa strikta protokoll för personlig skyddsutrustning.

Rivning innebär främst strukturella risker och olycksrisker. Du behöver säkerställa att byggnadsdelar inte kollapsar okontrollerat och att arbetsplatsen är avspärrad. Buller och dammspridning måste också kontrolleras med särskilda åtgärder.

Renovering har mindre akuta risker men kräver ändå försiktighet. Elarbeten måste utföras av behörig elektriker och VVS-arbeten av certifierade rörmokare för att undvika framtida skador och försäkringsproblem.

Riskbedömning bör alltid dokumenteras skriftligt oavsett projekttyp. Det hjälper dig att säkerställa att rätt försäkringar finns och att arbetsmiljöansvar tydliggörs mellan alla inblandade parter.

Regelverk och tillstånd för sanering, rivning och renovering

I Sverige styrs byggprocesser av tydliga regelverk som garanterar säkerhet och miljöhänsyn. Att förstå vilka tillstånd som krävs innan arbetet påbörjas är avgörande för att undvika förseningar och böter.

Bygglov och anmälan

För omfattande renoveringar behöver du oftast bygglov från kommunens byggnadsnämnd. Bygglov krävs vid ändringar av fasad, bärande konstruktioner eller när du ändrar planlösning i en byggnad. För mindre ändringar räcker ibland en bygganmälan.

Vid rivningsarbeten måste du alltid ha rivningslov om byggnaden ligger inom detaljplanerat område. Ansökan ska innehålla en rivningsplan som beskriver hur materialet ska hanteras.

Handläggningstiden för bygglov varierar mellan 2-10 veckor beroende på kommun och ärendets komplexitet. Vissa kommuner erbjuder förhandsbesked innan formell ansökan för att spara tid.

Miljö- och säkerhetskrav

Vid saneringsarbeten måste du följa Arbetsmiljöverkets och Naturvårdsverkets föreskrifter. Särskilda regler gäller för hantering av farliga ämnen som asbest, PCB och bly. Sanering av dessa ämnen får endast utföras av certifierade företag.

Miljöbalken kräver att rivnings- och byggavfall sorteras korrekt. Dokumentation om avfallshantering ska kunna visas upp för tillsynsmyndigheter vid kontroll.

Arbetsplatsen måste säkras enligt arbetsmiljölagen med rätt skyddsutrustning, avspärrningar och riskbedömningar. Alla som arbetar med sanering behöver dokumenterad utbildning.

För fastigheter byggda före 1999 krävs alltid en miljöinventering innan renovering eller rivning för att identifiera eventuella farliga ämnen.

Tidsåtgång och kostnader för sanering, rivning och renovering

Tidsåtgång och kostnader för saneringsarbeten, rivningsprojekt och renoveringar varierar kraftigt beroende på projektets omfattning och de särskilda förutsättningar som råder för varje fastighet.

Vad påverkar tidsåtgången?

Fastighetens storlek är en avgörande faktor för hur lång tid ett projekt tar. En villa på 150 kvadratmeter tar betydligt kortare tid att sanera än en industrilokal på flera tusen kvadratmeter.

Saneringsprojekt kan ta från några dagar till flera månader beroende på föroreningstyp och omfattning. Asbest- och mögelarbeten kräver noggranna säkerhetsåtgärder som förlänger tidsramen.

Rivningsarbeten varierar från 2-3 dagar för mindre ingrepp till flera veckor för totalrivningar. Komplexa byggnader med bevarandevärda delar tar längre tid eftersom detta kräver mer precision.

Renoveringsprojekt är ofta de mest tidskrävande. Ett badrumsrenovering tar vanligtvis 2-4 veckor medan en totalrenovering av ett hus kan sträcka sig över 3-6 månader beroende på bostadens skick och storlek.

Faktorer som styr kostnader

Materialkostnader utgör en betydande del av den totala budgeten för alla tre typerna av projekt. För renoveringar kan material stå för 40-60% av totalkostnaden.

Arbetskostnader varierar beroende på projektets komplexitet. Specialiserad sanering är dyrast per timme, ofta 20-30% högre än standardrenovering.

Projektets omfattning och komplexitet:

• Enkel ytskiktsrenovering: 1 500-3 000 kr/kvm
• Totalrenovering: 8 000-15 000 kr/kvm
• Asbestsanering: 500-1 500 kr/kvm
• Rivningsarbeten: 800-2 500 kr/kvm

Oförutsedda kostnader bör alltid budgeteras för. Expertrekommendationen är att avsätta 15-20% av totala projektbudgeten som buffert för oväntade problem som ofta uppstår under arbetets gång.

Vanliga misstag och fallgropar

I saneringsprocesser, rivningar och renoveringar finns flera utmaningar som kan leda till ökade kostnader och förseningar om de inte hanteras korrekt. Att identifiera och undvika dessa fallgropar är avgörande för ett lyckat projekt.

Fel vid val av åtgärd

Ett vanligt misstag är att välja fel typ av åtgärd för ett specifikt problem. När mögel upptäcks väljer många att endast måla över det istället för att genomföra en ordentlig sanering. Detta leder ofta till att problemet återkommer och förvärras med tiden.

Exempel på vanliga felval:

• Renovering när sanering krävs (särskilt vid fuktskador)
• Komplett rivning när selektiv renovering skulle räcka
• Att anlita snickare för arbete som kräver certifierad sanerare

Felaktiga bedömningar kan uppstå när du förlitar dig på icke-professionella råd eller när besiktningen är bristfällig. En grundlig inspektion av fastigheten av rätt expertis innan arbetet påbörjas kan spara tusentals kronor.

Underskattning av arbetsinsats

Många fastighetsägare underskattar tiden och resurserna som krävs för att genomföra ett projekt korrekt. Ett renoveringsprojekt som uppskattas ta två veckor kan i verkligheten sträcka sig över flera månader.

Vanliga underskattningar:

1. Tidsåtgång för tillståndsprocesser
2. Kostnad för specialverktyg och skyddsutrustning
3. Omfattning av förberedande arbete som krävs

Du bör alltid lägga till minst 20-30% extra på din uppskattade budget och tidsplan. Oförutsedda problem uppstår nästan alltid, särskilt i äldre byggnader där dolda skador kan finnas bakom väggar eller under golv.

Att anlita en projektledare med erfarenhet av liknande arbeten kan hjälpa dig att få realistiska tidsplaner och kostnadsberäkningar från början.

Att välja rätt företag för sanering, rivning och renovering

Att hitta rätt expertis för ditt projekt kan avgöra skillnaden mellan ett smidigt förlopp och kostsamma misstag. Rätt entreprenör säkerställer att arbetet utförs korrekt, säkert och enligt gällande lagstiftning.

Så jämför du entreprenörer

Börja med att undersöka företagens certifieringar och behörigheter. För saneringsarbeten är det viktigt att företaget har dokumenterad kompetens inom det specifika området, som asbest- eller PCB-hantering. Be alltid om referenser från tidigare projekt som liknar ditt.

Jämför offerter från minst tre olika företag för att få en uppfattning om marknadspriset. Var uppmärksam på vad som ingår i priset – omfattar det bortforsling av avfall, slutstädning eller andra tjänster? Det billigaste alternativet kan bli dyrare i längden om mycket tillkommer.

Kontrollera också företagets försäkringsskydd och garantier. Seriösa företag har ansvarsförsäkring som skyddar dig vid eventuella skador under arbetets gång.

Viktiga frågor till leverantören

Fråga alltid om företagets erfarenhet av liknande projekt. Ett bra företag kan visa upp tidigare arbeten och förklara hur de hanterade eventuella utmaningar som uppstod.

Be om en detaljerad tidsplan för arbetet. När kan de påbörja projektet och hur lång tid beräknas det ta? Tydliga svar tyder på professionalism och god planering.

Diskutera hur de hanterar oförutsedda problem som kan uppstå under arbetet. Ett erfaret företag har rutiner för att hantera överraskningar utan stora förseningar eller kostnadsökningar.

Fråga också om vilka underleverantörer de eventuellt använder och hur ansvarsfördelningen ser ut. Du bör veta exakt vem som kommer att arbeta i din fastighet och vem som bär ansvaret för resultatet.